by Johan | Aug 17, 2009 | jakt
I år har jag jagat i tio år. Detta är det tionde året jag sitter i ett jakttorn från mitt i natten till övergången till förmiddag. Det egentliga syftet är att skjuta en rådjursbock.
Det har aldrig hänt.
Det gör inget, i detta fall är själva resan målet. Upplevelsen och närheten till naturen gör det värt allt besvär!
För dig som undrar varför jag (säkert många med mig) jagar så är svaret – därför. Att få uppleva naturen vakna. Att se djuren vakna. Att se somliga djur ‘gå och lägga sig’. Att sitta som osynlig och tyst betraktare av livet utanför. Därför.
Att jag dessutom använder det kött som blir resultatet är mitt andra skäl att jaga. Hellre äta gott och äkta kött som levt bra än medicinerat och fejkat.
Då ja, trägen vinner. Såtillvida att vinsten är upplevelsebaserad, jag har nämligen inga förväntningar om att få se bocken i år heller.
Det gör inget, kaffet är gott, vädret är fint och morgonen gryr!
Godmorgon.
![Kryddburkars innehåll]()
by Johan | Feb 15, 2009 | Livet, mat
Var på ica för ett tag sedan och skulle fixa lite thai-kycklinggryta och när jag kollade på gröna curry-burkens innehåll fick jag för mig att “det där kan jag fixa själv” – det är ju bara massa kemiska tillsatser, grön curry är dessutom ganska allmän blandning av hyggligt vanliga kryddor.
Gick runt hyllan och skulle plocka ihop några element till min egen gröna curry, men när jag gluttade på dessa innehållsförteckningar blev jag trött. Hur kommer det sig att kryddor, som är smakämnen i sig (!!!) måste tillsättas massa konstigheter (utöver smakförstärkare ser man även potatismjöl, flingor och liknande utfyllnader…) för att förstärka smaken? Svaret är såklart givet (tycker jag) – för att producenterna ska kunna sälja mer till lägre produktionskostnader; ett utfyllnadsämne som är kemiskt framställt kostar mindre än en lokalt producerad krydda som dessutom lyder under marknadslagarna (tillgång & efterfrågan) vilket ger fluktuationer i inköpspriserna.
Umami - naturligt glutamat
Nåväl, jag gav upp det och kom på att jag ju har en kryddbutik bara några kilometer bort – de måste ju ha rena kryddor! Det hade de! Det visade sig att de oxå använde smakförstärkare (Glutamat) men då de blandar sina påsar själv passade jag på och frågade om detta faktum.
- smakförstärkare (Glutamat) bidrar faktiskt till mer smak…
- det finns en naturlig, biologisk smakförstärkare som framställs av en växt/ört i asien – de hade den i lösvikt oxå att köpa 😉 – den heter Umami
Tack Borgeby kryddgård för att ni upplyste mig om detta – jag köper numera alla mina kryddor där och blandar själv, eller använder deras färdiga blandningar.
ps. Innehållsförteckning Nordic Spice grillkrydda: Salt, paprika, dextrose, socker, majsmjöl, svartpeppar, maltodextrin, chilipeppar, kryddor, veg.proteinhydrolysat, rosmarin, veg.olja, vitlök. Klumpförebyggande medel: E554. Salthalt 59 % ds.
by Johan | Feb 4, 2009 | 7 goda vanor, Livet
Var på en inspirerande föreläsning idag med Anders Haglund [LifeVision]
Vill smälta intrycken lite men rent spontant känns förmiddagen väldigt givande och inspirerande.
Jag siktar på att ta till mig några av hans tips och erfarenheter.
Första gången jag varit på en föreläsning av detta slag där jag antecknade under showen… ska läsa igenom dessa när jag kommer hem (sitter på flyget och tåget hem från konferensen och skriver detta)
I’ll be back!
Med rätt sinnesstämning och tillstånd för ändamålet… 😉
by Johan | Feb 4, 2009 | Jobb, Livet
Varit på konferens i snart tre dagar och kvällen avslutades med ett afterski-inriktat hårt rockande band som kallade sig Rydell och Quick.
Kanonbra på att rocka igång 300 kollegor som normalt sitter tämligen stilla – särskilt alla som stod längst fram och rockade värst (killar i 40-årsåldern som växt upp med AC/DC, Iron Maiden och Ebba Grön.
Bandet påtalade väldigt många gånger hur förvånade de var av att mötas av så j-a bra drag och tempo – de hade ju en helt annan bild utifrån kontraktet/beställningen…
Jag har youtubat lite på dem (blev lite misstänksam…) och mkt riktigt – de säger så till fler, det är liksom hela grejen. Att inspirera och entusiasmera, få en att känna sig mer värd! Och det lyckades de med!
Jag tycker det är ok, jag tror fler kände det och förstod men inser att det inte spelar någon roll – så länge målet uppnås – att vi släpper loss och rockar fett. Särskilt om de spelar gamla godingar från 80-talet emellanåt…
Keep up the good work och inspirera mera!!!
by Johan | Jan 26, 2009 | 7 goda vanor, Blogg, Livet
Läste en artikel idag (tack, Maria för tipset! ) om hur viktigt det är med balansen i kommunikationen med barnen.
Ösa på med uppskattning mot barnen? Är det så enkelt att bara ösa på, eller kan det misstolkas? Jag tror det handlar mer om en själv – hur nöjd är jag med mig själv? Hur fokuserad är jag på familjen (både barn och livspartner), här och nu – eller hur mycket tänker jag på bekymmer på jobbet?
Känner igen resonemanget om 1:5 från en utbildning jag gick våren -08 (7 goda vanor, Stephen R Covey) som pratar en del om insättning och uttag på emotionellt bankkonto. För att kunna ta ut känsloreaktioner måste man först ha satt in lite. Annars blir det ett övertrasserat känslokonto som till slut blir bankrupt och leder till en omöjlig relation att vinna tillbaka. Sett i barnens perspektiv blir det en brist på förtroende/respekt för sina föräldrar om man inte visar barnen uppskattning.
Läste på någon länkad blogg om hur svårt det var att alltid ge positiva uppskattningar eller att det inte hjälpte med uppskattningar (tolkades som ironi etc.). Det tror jag beror på att barnen är fenomenala på att nyttja kroppsspråket i första hand – det hjälper inte att säga något “positivt” om du inte menar det, uppriktigt! I sådana fall är det bättre att knipa käft.
Som skrives i artikeln är tid en framgångsfaktor, just för att man nöter in en naturlighet och en samvaro. Inklusvive ett naturligt kroppsspråk. Med en naturlighet kommer även en bekvämlighet i varandras samvaro och förhållandet 1:5 finns där, de negativa kommentarer (tjat) som uppstår blir en naturlig dialog; jag vill inte att du slänger dina skor innanför dörren för att jag känner mig…” och effekten blir förståelse och respekt för mina känslor och tankar.
Alltså tillbaka till där jag inledde, jag försöker börja med mig själv (har just börjat…) så att jag mår bra och har positiv inställning till mig och min omgivning. Jag gör det som är viktigast först och de saker som styr mig mot mitt uppsatta mål. Då är jag utan stress, ser barnen och deras personer och när de gör något jag uppskattar så berättar jag det (att jag uppskattar det de just gjorde), uppriktigt.
Källa: http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/artikel_2368145.svd
