by Johan | Jan 28, 2009 | 7 goda vanor, Jobb, Livet
Härlig onsdag idag!
Inledde dagen med att avboka träningen ikväll, känner på mig att halsont kommer att göra sig påmind under dagen och de senaste åren respekterar jag kroppens signaler mer.
Känns inte som att jag vässar sågen men får kompensera med promenader, ska gå med hundarna, till/från tåget och ev en tur till stan…
Ska på två dagars kick off imorgon, har inte bestämt mig hur jag ska förhålla mig än. På ett sätt skoj, ett annat lite tröttande – jag får passa på och träna mig i ok-hagen. Alla säljare och chefer är ok, jag är oxå ok!!!
Det positiva i kråksången är att jag är medveten om det och att jag väljer hur jag ska förhålla mig!
Det är proaktivt språk/tänkande!!
Det gör mig glad och ger mig en bra start på dagen!!
Salut, a tout à l’heur
by Johan | Jan 26, 2009 | 7 goda vanor
Vana ett i 7 Goda Vanor-programmet heter Var Proaktiv. Hur vet jag om jag varit det? By the book är man proaktiv när man inte låter händelser styra reaktioner som gör att man reagerar okontrollerat. Man ska ta in ”stimulis”, bearbeta den och ta sig frihet att välja hur jag vill reagera – sedan kan man reagera.
Det är ju det som är det svåra, åtminstone för mig, med att hantera stimulus utifrån. Den processen är blixtsnabb och jag reagerar ofta snabbt som en kobra, åtminstone på hemmaplan. På jobbet är jag mer proaktiv och tar in signaler, processar dem och reagerar efter att ha reflekterat lite. Finns det något jag kan använda från dessa respektive två fronter? Snabbare reaktioner (men eftertänkta) på jobbet och framför allt mer eftertanke och mindre reaktivitet när jag är hemma?
Idag har jag ännu, i skrivandets stund (på väg hem på tåget…) inte upplevt att reaktion gått före reflektion. Tror dessvärre inte att jag varit så proaktiv heller, eller har jag omedvetet varit det?
Återstår att se om jag fortsätter vara proaktiv (icke reaktiv) när jag kommer hem. Det är ju målet J
by Johan | Jan 26, 2009 | 7 goda vanor, Blogg, Livet
Läste en artikel idag (tack, Maria för tipset! ) om hur viktigt det är med balansen i kommunikationen med barnen.
Ösa på med uppskattning mot barnen? Är det så enkelt att bara ösa på, eller kan det misstolkas? Jag tror det handlar mer om en själv – hur nöjd är jag med mig själv? Hur fokuserad är jag på familjen (både barn och livspartner), här och nu – eller hur mycket tänker jag på bekymmer på jobbet?
Känner igen resonemanget om 1:5 från en utbildning jag gick våren -08 (7 goda vanor, Stephen R Covey) som pratar en del om insättning och uttag på emotionellt bankkonto. För att kunna ta ut känsloreaktioner måste man först ha satt in lite. Annars blir det ett övertrasserat känslokonto som till slut blir bankrupt och leder till en omöjlig relation att vinna tillbaka. Sett i barnens perspektiv blir det en brist på förtroende/respekt för sina föräldrar om man inte visar barnen uppskattning.
Läste på någon länkad blogg om hur svårt det var att alltid ge positiva uppskattningar eller att det inte hjälpte med uppskattningar (tolkades som ironi etc.). Det tror jag beror på att barnen är fenomenala på att nyttja kroppsspråket i första hand – det hjälper inte att säga något “positivt” om du inte menar det, uppriktigt! I sådana fall är det bättre att knipa käft.
Som skrives i artikeln är tid en framgångsfaktor, just för att man nöter in en naturlighet och en samvaro. Inklusvive ett naturligt kroppsspråk. Med en naturlighet kommer även en bekvämlighet i varandras samvaro och förhållandet 1:5 finns där, de negativa kommentarer (tjat) som uppstår blir en naturlig dialog; jag vill inte att du slänger dina skor innanför dörren för att jag känner mig…” och effekten blir förståelse och respekt för mina känslor och tankar.
Alltså tillbaka till där jag inledde, jag försöker börja med mig själv (har just börjat…) så att jag mår bra och har positiv inställning till mig och min omgivning. Jag gör det som är viktigast först och de saker som styr mig mot mitt uppsatta mål. Då är jag utan stress, ser barnen och deras personer och när de gör något jag uppskattar så berättar jag det (att jag uppskattar det de just gjorde), uppriktigt.
Källa: http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/artikel_2368145.svd
by Johan | Jan 14, 2009 | 7 goda vanor, Jobb, Livet
enligt min tolkning, dessvärre inte självupplevd ännu. Känns dock inte som något jag suktar efter, karriärism alltså
– ta reda på vad du vill och målsätt det (använd milstolpar/delmål)
– fatta få, men kloka och framför allt lyckosamma beslut
– marknadsför dessa
– var fokuserad, välj ut tre aktiviteter som driver dig fram till ditt mål
– nätverka och lyssna mycket på andra, exempel på hur de/andra gjort men tä chansen att marknadsföra det du gör/vill göra – bollplanka
– omge dig med personer som du trivs med och som delar din vision (och bidrar till din/er måluppfyllnad)
– ha balans i livet, ta alla chanser att umgås med nära och kära!
Det behöver för övrigt inte bara leda till karriärstegen – det funkar på det mesta har i livet!
Det är väldigt lätt att säga eller skriva, det svåra är “to walk the talk”!
by Johan | Jan 12, 2009 | Blogg, djur, Fågelhund, IPhone, jakt, Livet, mat, teknik
- Braque Français
- Bloggandet
- Jakt, med Fågelhundar
- 7 goda vanor (7habits of highly effective people)
- Mat och matlagning
- Utövning (skidor, kampsport och innebandy)
- Livet själv… (jag)
