![Proaktivt språk]()
by Johan | Feb 6, 2009 | 7 goda vanor
Hur jag väljer att kommunicera med min omgivning speglar dels mitt förhållningssätt och dels ger det en (ibland osynlig) effekt hos den jag talar med. När jag är tydlig och spelar an på vad jag känner och vill, istället för att skylla på andra saker/omgivningen, möts jag oftare av respekt för mina tankar och känslor – detta leder till minskat antal krockar (kommunikationshinder). Kommunikationshinder uppstår när den man pratar med går in i ett tillstånd till följd av det jag säger, hur jag säger det eller min kroppshållning; personen blir sårad, arg, går i försvar eller annat reaktivt tillstånd – effekten blir densamma; mitt budskap eller önskemål går om intet, samarbetet kan läggas ner.
Inte minst underlättar det för mig själv att ha ett proaktivt språk, det spelar an på vad jag vill! Vana två handlar om att staka ut målet, och vana ett är ett bra sätt att ta mig vidare fram igenom vanorna.
Exempel på proaktivt språk;
- “Jag vill”
- “Jag tycker att”
- “Låt oss titta på våra olika alternativ”
- “Jag väljer hur jag ska lösa detta”
- “Jag väljer att”
- “Jag föredrar att”
Reaktivt språk
- “Jag måste”
- “Jag behöver”
- “Sådan är jag (acceptera det…)”
- “Om bara…”
- “Det är inget vi kan göra”
![Proaktivt språk]()
by Johan | Feb 4, 2009 | 7 goda vanor, Jobb
Efter tre dagar i Sälen på konferens slickar jag nu såren – både mentalt och kroppsligt.
Måndagen innehöll lite inledning och pep-talk som följdes av en häftig eftermiddag (kväll) i backen med diverse aktiviteter. Jag hyrde skidor och åkte så mjölksyran formligen sprutade ur benen. Det är vad som känns så här i efterhand oxå 🙂
Dag två och tre var tämligen ordinära (men bra fixade) konferensdagar. Surt som attan att sitta inne hela dagarna när det var kanonväder och gött skidväder några meter från kongresshallen… frågan är dock om benen klarat av mer backe?
Andra kvällen avrundades med hyllningar av säljkåren och ett röjigt afterski-band. Sista dagen ägnades åt en föreläsare (se även nedan) – här kom en av de stora behållningarna (mentalt) från dessa dagar!!!
Jag trodde jag skulle kunna (eller behöva?) lägga mer energi på att reflektera över min roll på konferensen (i mångt och mycket en mingelkonferens för min del som bygger på att knyta interna kontakter med nyckelpersoner = framgångsrikt 🙂 ) och huruvida jag varit pro- respektive reaktiv i mitt handlande. Inte minst i vilka rutor i OK-hagen jag befinner mig.
Så här i backspegeln (nyss kommit hem så det är ganska kort tid för reflektion) känns det som att jag peppat mig själv till att både vara proaktiv och driva mig till att vara OK i de flesta tillfällen!
Skidåkningen gav mycket tid för reflektion, snabb och pressande nedfart och lång och ofta ensam ankarlift med tid för reflektion. 
Nu är det dags att titta vidare och framåt! Dels samla ihop vana ett, men även börja fokusera på vana två; “börja med slutet i sikte”.
Mer om det i veckan – kan för övrigt bli en spännande övning till helgen (OK-hagen) då vi ska till Småland och svärmor och andra släktingar
Nu ska jag vila min lekamen, jobbdag imorgon – första dagen på kontoret på mer än en vecka – mycket konferens:ande blir det…
Bon soir, Bonne nuit, dorme bien
by Johan | Jan 28, 2009 | 7 goda vanor, Livet
Läste nyss en artikel på Sydsvenskan.se (http://sydsvenskan.se/inpalivet/article408748/Lattare-sagt-an-gjort.html) om hur vanligt det är att bekymra sig för dåtiden och vad som har hänt tidigare i ens liv.
Det är säkert många (inkl jag själv…) som även bekymrar sig över vad som kommer att hända i framtiden.
Vana ett (7 goda vanor, Covey) innehåller ngt som kallas bekymmers- och inflytandecirkel. Händelser och tankar du inte kan påverka läggs i bekymmercirkeln, händelser och tankar som du kan påverka och aktivt väljer lägger du i inflytandecirkeln.
Grejen är att ju mer proaktivt du ser på saker och ting och gör ett aktivt val till hur du ska förhålla dig desto större blir inflytandecirkeln – bekymmercirkeln blir mindre…
Artikeln i SDS nämner en indianstam som saknar ord för dåtid (lever helt utan historiskt perspektiv) – de sägs leva bara i nuet. Det känns sunt, precis som hundar och barn gör…
Tillbaka till cirklarna, jag ska verkligen lägga energi på att fokusera på det som är viktigt för mig (vana två handlar om målet och att “börja med slutet i sikte”) och inte lägga krut på saker som är viktiga för andra och framför allt saker som snor positiv energi från mig!
Salutations!
ps. tror att jag har förutsättningar att klara av att lägga mycket i inflytandecirkeln, har ett tämligen positivt förhållningssätt – särskilt när jag jobbat upp mitt hoppande i OK-hagen 😉 ds.
by Johan | Jan 28, 2009 | 7 goda vanor, Jobb, Livet
Härlig onsdag idag!
Inledde dagen med att avboka träningen ikväll, känner på mig att halsont kommer att göra sig påmind under dagen och de senaste åren respekterar jag kroppens signaler mer.
Känns inte som att jag vässar sågen men får kompensera med promenader, ska gå med hundarna, till/från tåget och ev en tur till stan…
Ska på två dagars kick off imorgon, har inte bestämt mig hur jag ska förhålla mig än. På ett sätt skoj, ett annat lite tröttande – jag får passa på och träna mig i ok-hagen. Alla säljare och chefer är ok, jag är oxå ok!!!
Det positiva i kråksången är att jag är medveten om det och att jag väljer hur jag ska förhålla mig!
Det är proaktivt språk/tänkande!!
Det gör mig glad och ger mig en bra start på dagen!!
Salut, a tout à l’heur
by Johan | Jan 26, 2009 | 7 goda vanor
Vana ett i 7 Goda Vanor-programmet heter Var Proaktiv. Hur vet jag om jag varit det? By the book är man proaktiv när man inte låter händelser styra reaktioner som gör att man reagerar okontrollerat. Man ska ta in ”stimulis”, bearbeta den och ta sig frihet att välja hur jag vill reagera – sedan kan man reagera.
Det är ju det som är det svåra, åtminstone för mig, med att hantera stimulus utifrån. Den processen är blixtsnabb och jag reagerar ofta snabbt som en kobra, åtminstone på hemmaplan. På jobbet är jag mer proaktiv och tar in signaler, processar dem och reagerar efter att ha reflekterat lite. Finns det något jag kan använda från dessa respektive två fronter? Snabbare reaktioner (men eftertänkta) på jobbet och framför allt mer eftertanke och mindre reaktivitet när jag är hemma?
Idag har jag ännu, i skrivandets stund (på väg hem på tåget…) inte upplevt att reaktion gått före reflektion. Tror dessvärre inte att jag varit så proaktiv heller, eller har jag omedvetet varit det?
Återstår att se om jag fortsätter vara proaktiv (icke reaktiv) när jag kommer hem. Det är ju målet J
