Inte helt ensam i Skandinavien

Inte helt ensam i Skandinavien

TATI de la Balingue var först i sitt slag i Sverige, Elof är efterföljare så vi slipper arbetet med att motivera/ansöka om rasens tillhörighet och godkännande hos Svenska Kennelklubben och inordning i rasklubb. Rasen är godkänd och vi kommer att tillhöra Specialklubb för Stående Fågelhundar som är en paraplyorganisation för raser av mindre individnumerärer och som är Stående Fågelhundar…

Det känns tryggt och bra. Jag har ett förflutet som aktiv i SRBS (Svenska Rasklubben för Bracco & Spinone), som oxå inordnas under paraplyet SKF, men då jaktprovsreglerna för Braque Français kommer att tillämpas enligt Weimaranernas regler valde jag att gå med i den klubben istället. De är trevliga och aktiva i klubben – dessutom samkör de mycket med SRBS så man springer på varandra i småklubbarnas värld…

Vi är dock inte ensamma i Skandinavien!

Sedan några veckor finns även en Braque Français i Danmark. En tik som heter Freja, ser väldigt trivsam ut och det finns chans att Elof kommer att få träffa henne framöver… Fick några bilder på henne idag;

frejaJag har sökt info via Twitter.com om fågelhundar, Braque Français och liknande men dessvärre är det ganska tomt – var håller de hus? De finns på internet, men mer rörliga och snabba medier verkar eka tomt. Hittills ser jag mest journalister, it- och Telekom-folk + alla ungdomar såklart… 🙂 Hittade en Spinone som bor i Annapolis, US – That’s all…

Jag fortsätter söka och skriva så får vi se om vi hittar varandra…

Varför inte nytänkande?

Läste om de mest populära hundraserna i Sverige och funderar lite på varför jag väljer att importera en ny ras – varför kan jag inte välja en schäfer, labbe eller skånsk gårdshund som alla andra?

Givetvis funderade jag på det även innan TATI hämtades hem, gemenskapen med honom gav oss bara ännu mer kött på benen och bekräftade att vi gjort rätt som sonderat hundterrängen och gjort oss besväret med import och valt en hundras som verkligen passar oss! Så här i efterhand kan jag säga att vi gjorde likadant med Mysko då vi valde Spinone

Det som kanske skiljer oss från mängden är att vi inte har några ambitioner att sprida rasen och få alla andra att tycka samma som vi – gör de det så är det ok, vi kan till och med tänka oss att skaffa en tik och därmed några valpar – men huvudsakligen för vår egen del.

Rasen vi valde är helt enkelt en perfekt kombination mellan det vi har (gamle Mysko – Spinone) och det vi skulle vilja ha mer av (fart på fältet, mindre/ingen pälsvård OCH Spinonens lugn och coola temprament). Det har vi hittat i Braque Francais och TATI. Visst, det kan vara individer som är mer eller mindre av vissa egenskaper – men min erfarenhet och eftersforskning visar att flertalet individer är snarlika TATI!

Därför.

http://sydsvenskan.se/sverige/article404975/Skaning-tar-upp-kampen-mot-schafern.html