Blivit med båge
Har nyligen fått ett nytt intresse som jag hoppas kan bli djupare och något jag gör mer av. Jag har fått låna min pappas pilbåge (SamWha Archery), egentligen efter ett besök på High Chaparral med familjen där vi såg alla indianer som inspirerade och jag ville visa barnen hur det går till med pil/båge och skytte (luftgevär).
I samband med det googlade jag lite på pilbåge och fann att det ju snart är dags att börja jaga med pilbåge även i Sverige. Det verkar högintressant för min del!
Det är den smygande jakten som jag gillar mest, vilket gör att man kommer nära djur och natur – vilket är ett krav för bågskytte.
Går det att avlossa ett skott så går det, annars har jag fått en minnesvärd upplevelse och närhet till djuren/naturen.
Enligt statistik och erfarenheter från andra länder och testperioder (som jag fann vid googlandet) är bågjakt lika effektivt som kula när det gäller risk för skadeskjutning (t o med lägre) och skottverkan, men det ställer högre krav på skytten och mycket närmare avstånd till viltet – vilket ju är de två faktorerna som gör det intressant 
Precis som med mycket annan statistik kan den vridas till beställarens syfte och ambitioner – men till de som hävdar att skadeskjutningar och tjuvjakt ökar eller är felmätt i nämnd statistik vill jag bara säga; det argumentet tror jag bara är en storm i ett vattenglas. Tjuvjägare göra sig icke besvär att tjuvjaga på 20meters håll med några timmars ansmygning som förberedelse. De som inte är riktiga entusiaster och riktigt duktiga skyttar med båge börjar jaga med båge, de andra kommer att inse hur svårt det är och vad som krävs för lyckosamma skott så de göra sig icke heller besvär – tror jag 😉