Igår käkade vi lasagne.

På något vis är det väldigt gott med hemmagjord lasagne. Det är nog kombinationen köttfärs, ostsås och pastaplattorna. Pasta ja.
Efter att ha tryckt i sig en normal portion så är det omöjligt att hålla fingrarna borta från formen.
Börjar lite lätt med att ta knaprigt skal. Några skedar köttfärs. Lite bechamelsås som runnit ut. Och pastaplattorna så klart.
Sååå jädra gott.
Men… Så mätt man blir efteråt. Vilken fadd känsla som infinner sig.
Särskilt för en annan som oftast undviker kolhydrater.

Annat är det idag! En behaglig känsla. Förrätt på kycklingleverparfait med knaprigt bacon. Hel ugnstekt kyckling med majs- o gräddsås. Mätt och go men helt utan den fadda känslan. Inte minst utan sockertopparna.

Igår var jag äckligt mätt. Idag är jag ljuvligt proppmätt. En jädra skillnad!