2010 – valår: Sociala medier ny skrikig kanal

Uppgivenhet. Maktlöshet. Frustration.

tänk om politiker verkligen kunnat göra det som är innerligt och uppriktigt rätt. Något som är bra för samhället. Oavsett vilken linje som står bakom.

Det känns, som medborgare, helt meningslöst att välja någon politiker/något parti som kan driva förändring. De har sällan eller aldrig chans att driva igenom de sakerna jag vill. Skulle det lyckas så finns risk att beslutet rivs upp igen av “den andra sidan” – kanske inte för att det är nödvändigt, utan för att det är just den andra sidan som skapat förändringen. Rena sandlådefasonerna!

“Dialogerna” mellan politiker känns som pajkastning där merparten av tiden går åt till att underminera och smutskasta den andra för vad de gjort, eller undlåtit sig att göra, historiskt sett.

Idealbilden vore att man snackar med varandra. Lyssnar uppriktigt, för att förstå. Att därefter sträva efter en vinna-vinna-situation där målet är att vinna synergier. Förändringar och ett bättre samhälle för oss, som de ska företräda.

Så länge politiker lägger fram argument för att bara hävda sin linje och sitt budskap kommer politikerföraktet och skeptisismen att kvarstå. Likadant är det tydligen på sociala medier, enligt artikel i SvD. Symptomatiskt är att flertalet bara är ute och trummar sina mantran. Utan dialog, utan intentionen att förstå.

Det finns några undantag, de har “fattat grejen” -> grejen är att just inte mässa sina budskap, de har en vanlig dialog – för de frågor de brinner för uppstår evt en lite livligare debatt. Vinsten jag tror de har är att de har chans att lära sig saker och influeras av de som betyder något – medborgarna i samhället, de vilka politikerna ska representera i sina forum. I kund-företagperspektiv kallat: utifrån och in-perspektiv (dvs man producerar vad kunderna har behov av = kunder köper/sprider goda vibbar).

Jag har röstat på samma “linje” sedan barnsben, men i år kan bli första året som jag tar intryck av andra kanaler. De politiker som lyssnar på medborgarna och försöker förändra saker kan få mitt stöd. Om de vill lyssna.

via Sociala medier ny PR-kanal | IT | SvD.

Glädjande äkta vara på nätet

Jag hade förmånen att få lyssna på Brit Stakston (från JMW) idag, i ett föredrag om Sociala Medier.

Bland annat togs Saltå Kvarn upp som utmärkt exempel på hur man använder Blogg, Twitter, Facebook och Ning i sitt arbete och kommunikation. Både med potentiella och befintliga kunder såväl som anställda och leverantörer. Coolt tycker jag och inspirerande.

Det som jag dock fastnade mest för är att de värnar om det äkta, det genuina och med kvalitet i produktionen av sina produkter! Att de oxå uppriktigt använder det i sin dialog med kunderna är häftigt och modigt. Äkta och ärligt!

Mer sånt! Mer äkta.

Att de sedan saluför som jag sällan käkar (bortsett från nötköttet, som geografiskt är för långt bort…) är en annan femma. När jag bakar (barnens bröd + bullar/kakor till fest) så är det dock så naturligt som möjligt. Framför allt hellre egenbakat än köpekakor.

Jag letar här i Skåne så länge!

Resten av det inspirerande innehållet från Brit måste jag smälta lite till, särskilt i min arbetsroll – hur intressant som helst!

Tack för det.