Skidåkning & MC-körning

OM

Motorcyklarna

Suzuki 600 m.m.

MC-karriären började i de unga 20-årsåldern, kanske inte den mest mogna perioden i mitt liv – men definitivt den roligaste! Både på Cypern och Kos hyrde/lånade vi hojar fritt av uthyrningsfirmorna som våra gäster använde. Blev trippar nästintill varje ledig dag – för att åka till avlägsna badstränder och se resten av öarna. Galet – men ohh so much fun!

Street triple 675 RS

Min första egna hoj som jag skaffade 2015 – otroligt skön och rolig. Blev ca 1500 mil första året – körde till/från jobbet och en hel del utforskande av skånes vägar. Märkte dock att den var lite för lätt och ettrig i växellådan – evigt växlande på höga varv…

Speed Triple 1050

Efterföljaren till Street:en blev dess storebror, tungviktaren Speed Triple 1050 av 2011 års model. Lika pigg, rörlig och rolig som Streeten – men med väsentliga skillnaden att den har ett driv och tyngd, som passar mig som hand i handsken. I skrivande stund har jag kvar samma hoj sedan 3 år och har rullat nästan 4000 mil med henne. Europa, Danmark och hela Skåne, halva Halland och Småland har vi täckt in. Mer blir det nog och om jag byter så lutar det åt att jag behåller Triumph Speed Triple som min “go-to-mc”, har provkört en hel del men det är svårt att hitta motstycke till denna underbara maskin.

Yamaha XT660x SM

Våren 2019 fick jag napp på en skön hoj – tänkt att vara en pendlar-hoj och för lite mer offroad-körning. Yammaha:n är en häftig, rolig och busig båge. Använder den mestadels till pendling och stadstrafik för närvarande men ska klä på den grövre däck och kanhända det blir en tripp i skog och mark denna underliga Corona-sommar – i Svenska fina naturen. Grusvägar och vindskydd á la TET!?

Husqvarna 258 - Army Style

Hösten 2018 gick jag med i Hemvärnet – för att bli MC-ordonnans. Av flera skäl har det varit besvärligt att gå grundkursen som krävs (GKMC) – inte minst i år då all kursverksamhet ställs in pga CoVid-19. Men jag har en tilldelad MC258 på regementet i Helsingborg. Trots sin ålder är den perfekt för att ta sig fram med – ja, precis överallt. Här lär jag mig också grunderna i mekanik och skruv och mutter i detalj. Go kamratskap och ett litet bidrag till totalförsvaret är grädde på moset.

Aktiv körning, glassturer & Kamratskap

Man kan fundera och debattera i oändlighet kring vad som driver en till MC-intresset. Tror att det är individuellt och för mig är det tre saker som jag får ut av MC-intresset;

  • Otroligt roligt och utmanande (utvecklande) med aktiv körning. På bana, på landsväg eller i stadskörning.
  • Med några goda vänner helt enkelt åka och köpa glass/fika – där målet är syftet med resan. Kan även vara långresor. 
  • MC-folk har något gemensamt och är oftast en skön samling där mc-/motorintresse förenar. Community över landsgränser och sociala koder då man möts och förenas 

 

Om

Skidåkningen

Barndomens Skidåkning

Trots att jag bott i Skåne har vi haft hyggligt mycket skidåkning i barndomen – med moster i Östersund och julfirande i Norge så blev det regelbunden skidåking. Såväl på längs som utför. Längdåkningen var utmanande (för barndomens otåliga själ) och såhär i efterhand väldigt givande!

Ungdomen

Några skolresor till Hestra och Vallåsen toppades av bil- och bussresor till såväl Österrike och Frankrike – det var väl här som skidåkningen kryddades av det sociala i skidresor. Underbart!

Tre dalarna & Val Thorens

Började som reseledare sensommaren -91 och skälet till det var att jag ville pausa pluggandet en stund; ledde till tre sommar- och framförallt vintersäsonger. Cypern, Kos och Santorini i Grekland. Och såklart två härliga säsonger i Val Thorens och tre dalarna. Första säsongen manglade jag buss till/från Sverige och sista säsongen var jag resemålsansvarig i ValTho.

kitzbühel

I mitten av min reseledarkarriär fick jag verkligen slita varg – men såå värt det! Resemålsansvarig i Kitz – party- och afterski i världsklass, vill påstå att det är förlagan till dagens häftiga afterski – där alla hämningar släpps och alla rockar loss! Det var även här jag träffade störtsköna norrmän som lärde mig allt om Telemarksskidåkning och inklusive dess historia!

Telemarkskidåkning

Telemark är ju egentligen den ursprungliga utförsåkningen och när jag började köra så var det ganska likt ursprunget; läderkängor och ganska raka skidor (förvisso med stålkant). Jag hade även ursprungskläder med Lusekofta och vaddmalsbyxor – och den klassiska stokken (istället för stavar körde vi med en lång trästav…).

Dagens Telemark har hängt med i timglastekniken och kängorna är utbytta mot stabila och flexibla stövlar. Långa härliga curves varvat med rappa svängar – lika jobbigt för lårmusklerna dock. Free heel for life!

 

Nutiden

Trots att det blev ett närapå 20-årigt uppehåll av skidåkning har jag numera tagit upp alp- och fjällresor igen. Hunnit med Österrike x2, sälen x2 och planerar för kommande resa till Val Thorens igen! 

Triumph Motorcycles

Skidåkning