Lovande i alla delar

Lovande i alla delar

Vi var på hundutställning idag. I Hässleholm, på ett härligt ställe – kan jag åtminstone tänka mig, när det är mer torrt i markerna och färre parkerade bilar.
Resultatet; han fick bedömningen “Championkvalitet” och blev därmed tilldelad titeln “Bäst i Rasen” (BIR). Kritiken är det som säger mest om hur hunden är – den lyder:

Utmärkt typ.

Mycket tilltalande hund av rätt modell. Härligt huvud och uttryck. Utmärkt hals, rygg och svans. Ännu något vid i fronten. Välformad bröstkorg. Rör sig med bra steg.

Rätt temperament och attityd.

Lovande i alla delar.

Domare: Ove Germundsson

Bra så. Toppen.

Elof efter BIR i Hässleholm

Elof efter BIR i Hässleholm

Känns bra! Att han är ensam i rasen som bedöms är av mindre vikt, det är Championkvalitetsstämpeln han fick som räknas – har jag lärt mig idag.

Av min fru som lärt mig allt om hundutställningar (försöker iaf – in i ena örat o ut genom andra), handling (dvs hur hunden förs i ringen) och dessutom är en utomordentlig coach som peppar i stunder då det mörkaste mörka målas upp inför mitt inre (i hundutställningssammanhang då…) – att ta skit och göra det till guld är hennes ledord i vår “dialog” och coaching.

Känns ju bra. Verkligen.

Apportträning i trädgården – med vildkanin

Apportträning i trädgården – med vildkanin

Fick tag på ett gäng frusna vildkaniner i helgen, som används för att träna apportering – så hundar “in action” blir bra på att spåra och hämta vilt.

Elof fick nos på kanin i helgen som han vart riktigt förtjust i – trist att träna med sura dummies i all oändlighet… så jag tinade en kanin och i tisdags kväll testade jag om det satt kvar. Elof – knappt 1 år ung kontinental fågelhund – öser iväg och hämtar kaninen utan att blinka. Han gillar normalt sett att hämta grejer, men inte att bära. Så när han formligen springer runt hela hagen med kaninen i munnen är det inte utan att jag gillar egenskaperna han verkar ha inom sig!

Målet är att lägga på spårning så han hittar viltet, men då han var så het på kanin ville jag träna upp apporteringen.

Hej hopp vad det gick!

This slideshow requires JavaScript.

Tränar med hundar

Tränar med hundar

Dessvärre kom jag inte iväg till Stockholm i helgen, förvisso på jobb men hade varit givande. Å andra sidan gav söndagen ett roligt, givande inslag med en hel dag full med träning. Fågelhundar. Dummies. Kast. Spring. Blåsa pipa.

Sånt.

Jättekul och framför allt nyttigt. Inte minst för Elof som för första gången tränade “organiserat” och framför allt med andra hundar. Många frestningar och mycket störningar – hararna på skånska fälten är “poco loco” just nu och springer och idkar kärlek med varandra; vilket gör dem helt blinda för allt annat.

Om jag får säga det själv, och det får jag ju, så skötte han sig över all förväntan!

Bilder från dagen.

This slideshow requires JavaScript.

Helt säkert: Det blir fler tillfällen!

Tack Katarina & Jonas, kul att ses. Tack Camilla som bistod med mark och miljö!

På jakt efter fågelhundsträning

På jakt efter fågelhundsträning

Nu är det vår och hög tid att rusta inför hösten… Dags för träningen av fågelhunden med andra ord!

Träning sker bäst i grupp med många erfarenheter och vaksamma ögon. Dessutom är det roligare och man kan se olika miljöer och marker!

Vet du någon som har en stående fågelhund (typ weimaraner, breton, bracco, spinone el vorsteh – och allt däremellan) med behov av träningstillfällen eller som redan tränar aktivt och vill ha sällskap? Hör av dig då, eller förmedla kontakten…

Skåne och södra nejderna är att föredra.

Finnes: jägare/förare med hygglig erfarenhet, marker och avsaknad av självinsikt. Dessutom med en ung hund som är snabb som vinden, full i fan och ett viltintresse utan dess like.

kycklingar

Go figure the rest.

Glad påsk! tuppen - foto: Maria Michaelsson

Hundutställning i Malmö – gick bra, eller..?

Hundutställning i Malmö – gick bra, eller..?

Efter en hel dag i Malmö mässhallar (som för övrigt ska rivas inom kort.. ) är det mycket som snurrar i huvudet. En ‘bäst i rasen’. Mycket väntan. Ny upplevelse för både mig och Elof i utställningssvängen. För vad? För vem?

Är hunden ‘bäst i rasen‘: då ska raser jämföras med andra snarlika hundar. Gruppvis först. Sist är det gruppvinnare som matchas mot andra för att kora utställningsvinnaren (best in show). Allt detta görs sist på dagen. Dessutom tar själva finalerna lååång tid.

Efter lång väntan och mycket intryck blev det helt enkelt för mycket för unghunden Elof. Han flippade.

För att visa hur hundens rörelser ser ut ska de helst trava. Elof varvade snyggt studsande på mig med snusande i marken och dammsugande efter godisrester. Allt annat än i graciöst trav.

Han är unghund så placering var ganska ‘far away’ men jag såg det som en träningschans.

Noterar att det är väldigt många hundägare och uppfödare som tar detta på fullt allvar.
För mig är det mindre viktigt med tävlingen. Han är en familjemedlem. En jaktkamrat. Snäll (och snygg…) sådan.

Jag är skitnöjd! Leverpastej till Elof ikväll.

Som jag skrev i morse var det flera som var intresserade av rasen. Kul! Även Domarens kritik (bedömning):

“Välutvecklad vacker hane av utmärkt typ med fin benstomme, överlinje och kropp. Härligt huvud och uttryck, bra bett, vacker hals, välvinklad och välkroppad. Korrekt svans, vacker färg. Typiska snabba rörelser. Härligt temperament. CK, BIR”

Det firar vi med en segrarbild!
Foto: Maria Michaëlsson

Tankarna om tävlingar och vad tävlingarna egentligen tillför – det tar vi en annan gång.